BLOGGARKIV
SOCIALA MEDIER

En expanderad människosyn och en större samhällsutveckling

Den här boken fick jag i min hand genom att förlaget sände över ett ex med önskan om att vi kunde ta upp den vid tillfälle på vår recensionssida. Det var ett tag sedan, men nu har tiden blivit mogen för det.

Karl-Erik Edris är välkänd för många inom branschen chefs- och personalfrågor med stärkande föredrag som specialitet. Han är också omskriven tidigare som ”spärrvakten som bytte bana” till organisationskonsult och författare på heltid. Han berättar också i slutet av boken väldigt kort om detta på ett personligt och fint sätt.

Edris fick genom sitt tidigare spärrvaktsarbete möjlighet att i lugn och ro studera framförallt statsvetenskap och att skriva under många år. Jag vet inte om alla hans böcker skrevs i den miljön, det verkar väl inte så troligt, men kanske att många av hans grundtankar kan ha kommit till under dessa arbetspass.

Författaren har tidigare ägnat flera böcker upplagda i romanform åt hur chefer kan träna sig att tänka mer existentiellt och livsomfattande. Jag går inte in på dem här.

I ett annat ljus – med sin vackra, tänkvärda titel och med sitt suggestiva omslag – är annorlunda upplagd. Här skriver författaren mer direkt till läsaren, vilket jag uppskattar. Jag tror denna form kan passa en bredare publik.

Edris börjar med en till synes helt självbiografisk skildring där hans möten med en mer omfattande verklighet, ett inre eller högre ljus, är vägledande. Ganska snart lämnas dock detta för det resonerande tonläget, något som Edris gärna bygger upp sina böcker med. Här handlar det mycket om trosfrågan, om hur vi kan se på och tolka frågor kring Guds existens. Också om vetenskapens tillkortakommanden och i sitt sätt att beskriva världen och människan på ett snävt materialistiskt sätt inte är hållbara. Speciellt inte i denna tid då mycket förnyas i expresstakt och många människors behov av en utökad livssyn blir alltmer tydlig.

Edris beskriver på sitt ytterst genomtänkta, men också klurigt bearbetande sätt, människans sökande efter ett större liv. Detta liv som kan ha sin grund i upplevelser bortanför vår ”normala” uppfattning om vad som är ”sant” på ett materialistiskt sätt. Återkopplingen finns i människans inre liv, själen med dess intuition och omedelbara helhetsförståelse.

Edris språk är tydligt akademiskt orienterat, dvs. mer intellektuellt än känslomässigt engagerande. Ändå finns här ett visst slags patos, inte minst för politisk och världsmässig förändring, som är så angelägen idag. Här finns också en sorts dos torr humor eller självdistans. Tillsammans med en enträgenhet i den egna rösten, och genom sitt digra analyserande tankematerial, visar författaren lusten både på att förmedla klarhet, men också uppmaningar till förnyelse. Att skapa avdramatiserade intryck kring hur vi kan utvecklas mer som människor, inte minst genom reflektion och urskillning.

En stark välvilja till det levande driver bokens ton framåt. Det är så Edris bakomliggande kunskap och mer själsliga ton får komma till sin rätt, tycker jag. Och som också skulle kunna blomma ut ännu mer fritt som jag ser det, i ett kanske ännu mer direkt tilltal.

För min del passar det bäst att ströläsa den här boken, det blir lätt för kompakt annars. Det är ingen intellektuell motvilja jag upplever. Nej, dessa resonemang är välbehövliga i vissa perioder. För mig känns samtidigt tankebanorna välbekanta i sig och är inte svåra att förstå. Det är snarast en fråga om hur olika böcker och kunskaper vill och också ska förmedlas av olika ”röster”, med sin särprägel. Jag tror den här författarrösten främst vänder sig till och också passar för lite mer intellektuellt inriktade och sökande läsare. Överlag alla mer självständiga ”samhällstänkare”, förhoppningsvis många politiker, präster, forskare, lärare m.fl. grupper, bör få ut mycket av dessa tankebanor. Inte minst för att stimuleras i sin gärning att verka för mer positiv förnyelse och mer omfattande sunt förnuft inom olika mänskliga livsområden.

Mikael Matthis

Recensionen publicerad i bloggen SoulBooks.